Nu jävlar e jag arg igen!
Fick ett akut behov av att spy ut min irritation lite! Tänkte att det var bättre att skriva här en att göra ett logginlägg på fejjan, jag gör inte logginlägg för ofta, det rä bara det att när jag gör inlägg är det ofta om mina starka och tydliga åsikter, så snart börjar la folk som inte tål att andra inte delar deras åsikter, lyncha mig på fejjan. Nej, skämt å sido, det rör mig inte i ryggen om folk börjaj "dölja" eller ta bort mig på facebook, det är upp till dem. Tänkte mer att det är tradigt att varje gång man loggar in, läsa någons upprördhet i olika ämnen. Det är inte alltid så intressant.
Fast jag gormar oftast om samhällsfrågor och liknande, inte om big brother och sport.
I alla fall. Satt coh kollade lite på en köpes/säljes grupp, och åter igen fanns där en söt liten kissekatt på 1,5 år som sökte nytt hem. Det händer hela jävla tiden, folk rear ut sina små älsklingar till struntsummor, för de "inte har tid", "allergi har uppkommit innom familjen", de har "dåligt samvete för att de inte hinner med" osv osv. Anledningarna kan listas i en evighet. Visst, allergi kan ju uppkomma, men jag tror att 95% av alla dessa s.k allergier är bullshit, för folk vill inte skriva den sanna anledningen.
De visste inte vad de gav sig in på. De har tröttnat.
Hur kan man skaffa sig ett djur, och sedan bara rea ut det på facebook, som om det vore någon överflödig stol eller leksak som nu inte får plats i hemmet?!
När det gäller katter är otorligt många va dessa rea-katter dessutom okastrerade.
Suck. Jag blir så arg.
Pedofil får fem års fängelse
Jag äcklades i morse när jag satt och läste både TTELA och GP. INte bara över själva artiklarna, utan även åt att artiklarna fått så lite plats. I TTELA var det en liten artikel på Lilla Edet-sidan, i GP var det en liten artikel högst upp på sida 11. GP's kunde jag inte hitta på nätet, men här kommer TTELAS:
Denna man borde korsfästas, kastrerars med en rostig järnbit, stenas och spottas på. Han borde få genomleva all helvetets kval. Jag får gåshud när jag läser artikeln. I GP står det följande:
"Detta har hänt
2004: Mannen döms till ett års fängelse för sexuellt utnyttjande av en sjuårig flicka.
2005: Mannen döms till fängelse i två år för våldtäkt mot barn. Flickan var fem år."
Flickan var fem år..... Han har alltså fullbordat en våldtäkt mot en femårig liten flicka. Han har alltså dömts TVÅ gånger tidigare, och nu har han gett sig på ytterligare F Y R A barn!!!
Hur fan kan tidningarna låta dett få så lite uppmärksamhet??? Saker som detta måste uppmärksammas så att samhället inser hur skev våran värld börjar bli, något måste göras, NU! En pedofil som är återfallsförbrytare för TREDJE GÅNGEN borde spärras in för resten av dennes livstid. Utan mat och vatten.
Nischade bloggar suger
Kom att tänka på en sak som jag tänkt på då och då de gånger jag kollat blogg.se's förstasida. herrejösses vad nischade alla bloggar verkar vara nuförtiden, och det verkar inte vara särskilt många stigar att välja för sin bloggfärd!
De allra vanligaste bloggarna verkar vara:
Modeblogg
Fotoblogg
Mammablogg
Mode+mammablogg
Foto+mammablogg
Mode+foto+mammablogg
Matblogg
Tycke rdet är sjukt trist att läsa bloggar som verkligen spetats in på att tillhöra en viss genre. Varför är så många bloggare så rädda för att bara vara sig själv? För en person är ju så mycket me rän enbart mode, eller enbart en modeintresserad mamma, eller fotograf eller... Ja, ni förstår nog. Folk vill helt enkelt kamma hem läsarsiffror antar jag, och då nischar de sig för de tror det ger fler läsare. Det gör det säkert. Men hur mycket peronsligavspegling blir då bloggen?
Äsch, hälften av alla bloggar är väl smyg-Kissie's, alltså, folk som utger sig för att vara sååå perfekta eller sååå än det och sååå än det andra, för att få fler läsare.
Löjligt tycker jag. Antalet läsare...? Jag bloggar för mig själv, för att en dag kunna kolla tillbaka, vilket jag också gör då och då. Och för min familj och mina vänner, så de ska kunna följa lite av mitt liv eftersom jag är så långt borta från dem och är dessutom sjukt dålig på att höra av mig till dem!
Imse vimse spindel
Så vad ska jag hitta på nu då? Jag har städat, diskat, tvättat, badat, facebookat, packat upp mina resväskor... Ja, allt sånt där som man kan göra när man är hemma från jobbet för att man är sjuk. Visst, städandet tog lång tid, i sakta mak, men så får det vara när man faktiskt är sjuk. Det var inte ens mycket att städa. Men blev så irriterad på att se skiten framme. Disken var inte heller avancerad, gick fort. Resväskorna var redan halt-uppackade.
Denna spindeln städade jag inte undan, nej, det gjorde Niklas i fredags! Spindeln hade flyttat in i hans och Pamelas vardagsrum!
Jag har laddat upp bilder till datorn också. Läste om en tjej som skrev att tjejer verkar tro att de blivit fotografer, och skaffar fotobloggar, så fort de köpt sig en systemkamera. Jag håller med henne. Många tjejer verkar tro att de är mer eller mindre fotografer, så fort de håller i en systemare. Skapar fotobloggar där motiven är ganska enformiga. Oftast är det samma motiv i olika vinklar, färger och ljus. Sådan tänker inte jag bli. Dessutom har jag haft min systemkamera mycket längre än min blogg, och var fotointresserad långt innan jag ens läst om att bloggar fanns. Men jag tror i alla fall inte att jag är en fotograf, och detta är inte en fotoblogg. Däremot lägger jag upp bilder för det mesta. Jag tycker det färgar bloggen lite och dessutom är många av bilderna från min vardag och mitt liv inte skapat som en kuliss, utan så som livet verkligen är. Visst finns det säkert ett och annat montage, men de är sällsynta vill jag lova!
Denna spindeln städade jag inte undan, nej, det gjorde Niklas i fredags! Spindeln hade flyttat in i hans och Pamelas vardagsrum!
Jag har laddat upp bilder till datorn också. Läste om en tjej som skrev att tjejer verkar tro att de blivit fotografer, och skaffar fotobloggar, så fort de köpt sig en systemkamera. Jag håller med henne. Många tjejer verkar tro att de är mer eller mindre fotografer, så fort de håller i en systemare. Skapar fotobloggar där motiven är ganska enformiga. Oftast är det samma motiv i olika vinklar, färger och ljus. Sådan tänker inte jag bli. Dessutom har jag haft min systemkamera mycket längre än min blogg, och var fotointresserad långt innan jag ens läst om att bloggar fanns. Men jag tror i alla fall inte att jag är en fotograf, och detta är inte en fotoblogg. Däremot lägger jag upp bilder för det mesta. Jag tycker det färgar bloggen lite och dessutom är många av bilderna från min vardag och mitt liv inte skapat som en kuliss, utan så som livet verkligen är. Visst finns det säkert ett och annat montage, men de är sällsynta vill jag lova!
Au pair >< Nanny
Det är skillnad på att vara nanny och att vara au pair, jag själv är nanny. Det skiljer sig lite från land till land vad kriterierna är för att kunna kalla sig nanny eller au pair. Detta är något som inte så många hemma i Sverige vet om, de flesta tror att nanny och au pair är samma sak.
Exempelvis så ska en au pair i Schweiz stanna mellan 12 och 18 månader. Sådan är inte min tjänst. Jag har en fast tjänst, alltså kan jag stanna här tills barnen blir så gamla att de inte längre behöver min hjälp här i familjen. Vilket lär dröja, med tanke på att flickan, A, är 6 år nu. Dessutom måste en au pair i Zürich ta tyska lektioner, minst tre timmar i veckan. Jag måste inte detta, utan det är något som jag och familjen LK har kommit överens om helt själva. Pappan i familjen är Schweizare och tycker att det är viktigt att man lär sig tyska om man ska vara i Schweiz. Jag håller fullt ut med honom, ska man bo i ett land ska man lära sig språket, annars ska man ta sitt pick och pack och dra! Att lära mig tyska har aldrig varit intressant för mig, men nu anser jag att det är ett måste, och tycker det ska bli kul. Något annat bra med att jag inte är au pair och inte kom hit genom en au pair förmedling är lönen. Jag tjänar drygt 10.000:- SEK mer i månaden än vad den genomsnittliga au pair lönen ligger på! Inte fy skam om ni frågar mig!
Allt detta fick jag som en liten present av fru LK igår när hon kom tillbaka från sin konsert ute i Europa! Super bra för mig som minst sagt har problemhy!
Familjen jag arbetar hos är underbar! Mamman är en av de mest genuina och omtänksamma människor jag mött. Pappan är uppvuxen i en väldigt rik familj, och har vuxit upp med mycket tjänstefolk i huset och under den tid då mannen verkligen var herre i huset. Det märks inte. Han är snäll och omtänksam och verkar vara väldigt mån om att alla ska ha det bra, och att alla ska bli behandlade rättvist. Barnen är två goa små ungar, ohc mycket intelligenta.
Och fru LK's mormor är utav en annan värld, så rar som hon är! Hon åkte hem till Sverige i morse, och jag kna garantera att jag kommer sakna att ha henne här i huset!
Exempelvis så ska en au pair i Schweiz stanna mellan 12 och 18 månader. Sådan är inte min tjänst. Jag har en fast tjänst, alltså kan jag stanna här tills barnen blir så gamla att de inte längre behöver min hjälp här i familjen. Vilket lär dröja, med tanke på att flickan, A, är 6 år nu. Dessutom måste en au pair i Zürich ta tyska lektioner, minst tre timmar i veckan. Jag måste inte detta, utan det är något som jag och familjen LK har kommit överens om helt själva. Pappan i familjen är Schweizare och tycker att det är viktigt att man lär sig tyska om man ska vara i Schweiz. Jag håller fullt ut med honom, ska man bo i ett land ska man lära sig språket, annars ska man ta sitt pick och pack och dra! Att lära mig tyska har aldrig varit intressant för mig, men nu anser jag att det är ett måste, och tycker det ska bli kul. Något annat bra med att jag inte är au pair och inte kom hit genom en au pair förmedling är lönen. Jag tjänar drygt 10.000:- SEK mer i månaden än vad den genomsnittliga au pair lönen ligger på! Inte fy skam om ni frågar mig!
Allt detta fick jag som en liten present av fru LK igår när hon kom tillbaka från sin konsert ute i Europa! Super bra för mig som minst sagt har problemhy!
Familjen jag arbetar hos är underbar! Mamman är en av de mest genuina och omtänksamma människor jag mött. Pappan är uppvuxen i en väldigt rik familj, och har vuxit upp med mycket tjänstefolk i huset och under den tid då mannen verkligen var herre i huset. Det märks inte. Han är snäll och omtänksam och verkar vara väldigt mån om att alla ska ha det bra, och att alla ska bli behandlade rättvist. Barnen är två goa små ungar, ohc mycket intelligenta.
Och fru LK's mormor är utav en annan värld, så rar som hon är! Hon åkte hem till Sverige i morse, och jag kna garantera att jag kommer sakna att ha henne här i huset!
My name is...
Åter igen lever jag i en värld där mitt namn orsakar huvudbry. Alla jag känner i Frankrike/Monaco har mer eller mindre lärt sig att kalla mig någonting som börjar på P, sedan vad resten är, är väldigt olika. Men alla hade de ett namn på mig i alla fall. Allt från mitt riktiga Pernilla (var mer eller mindre bara Tom från London och Glen från NZ som kunde uttala det) till Perl, Vanilla, Penny, Penelope, Perla, Pnila, Pamela (!!! min syrra heter så) and so on and so on... Det var verkligen ytterst få gånger, om det ens någonsin hände, som folk uppfattade mitt namn rätt vid första försöket, hur tydligt jag än artikulerade. Men vet ni vad!? Jag gillar't! Det gör mig lite mer unik, lite lättare att komma ihåg. Dessutom är det ganska lätt att få igång en konversation med folk när du har ett namn som är mer ovanligt, och därav mer intressant än ett "vanligt" namn. Här i Schweiz, i St Mortiz var det en man som sa: "Oh, so your name is Manilla, what a wonderfull name!" och när jag berättade att det inte var Manilla, utan Pernilla svarade han: "Thats even better, never heard it before!"
Jag älskar mitt namn, och har alltid gjort det. Det är inte vanligt ens i Sverige, och jag gillar att vara lite annorlunda innan folk ens kommit längre än till mitt namn! Jag gillar att bli ihågkommen!
Penelope är nog det smeknamn jag vant mig mest vid, det är Bobbeys namn på mig. Har känt honom sedan 2007, men fortfarande lyckas han inte få till mitt riktiga namn!
Jag älskar mitt namn, och har alltid gjort det. Det är inte vanligt ens i Sverige, och jag gillar att vara lite annorlunda innan folk ens kommit längre än till mitt namn! Jag gillar att bli ihågkommen!
Penelope är nog det smeknamn jag vant mig mest vid, det är Bobbeys namn på mig. Har känt honom sedan 2007, men fortfarande lyckas han inte få till mitt riktiga namn!
Kommunikationsteorin.
Visst är det kul att vara hemma och träffa de nära och de kära. Men redan igår insåg jag att jag verkligen gjort ett bra val som lämnat Lilla Edet. Man hinner inte vara här i mer än runt två dagar innan man är välinformerad om byns små intriger, som folk blåser upp till storleken av en zeppelinare. Dessutom springer alla runt varandra och pratar om dessa små intriger, pratar om varandra med andra, pratar över huvudet på varandra, och säger en sak till en person, men en helt annan till nästa. När en sak händer berättar A det för B. B springer med "eld i röva" och berättar för C. Men eftersom B har ett så tråkigt och händelselöst liv så förstorar denne upp saken som hänt när C får höra historien. C springer vidare och berättar för D, och on it goes.
Vi fick lära oss om kommunikationsteorin i gymnasiet. Kommunikationsteorin bygger på att det finns en sändare, budskap, mottagare och brus. Det är sändaren som vill förmedla ett budskap åt mottagaren och bruset är de olika störningar som finns runt omkring. Edetbor agerar mer än gärna som det där bruset, vilket ofta leder till att folk blir sura eller sårade i onödan.
Saknar jag Edet?
Nej, fan heller.
Vi fick lära oss om kommunikationsteorin i gymnasiet. Kommunikationsteorin bygger på att det finns en sändare, budskap, mottagare och brus. Det är sändaren som vill förmedla ett budskap åt mottagaren och bruset är de olika störningar som finns runt omkring. Edetbor agerar mer än gärna som det där bruset, vilket ofta leder till att folk blir sura eller sårade i onödan.
Saknar jag Edet?
Nej, fan heller.
Rökare är ett folk försig
När jag stod i busskuren och väntade på bussen upp hit till Mont Boron nu i eftermiddags var det en ung tjej som tände en cigg. Jag gick ut ur busskuren, två äldre människor reste sig från sina sittplatser och gick bort från henne även de. Hon såg nöjd ut, hon stod ju upp innan nu fick hon till och med en sittplats. Jävla rökare. Jag avskyr verkligen de rökare som är som denna tjejen. Det är upp till var och en om de frivilligt vill riskera sin hälsa och slösa bort sina pengar, men på platser där folk väntar, busshållplatser, köer osv borde de fanimig ha vett på att inte röka. Det är ju sjukt jäkla ego att tända en cigg på en plats där människor samlas. Hon kunde lika gärna ha gått ut ur busskuren och rökat bakom den, men nej då. Många rökare är så jäkla ego att jag bara vill ta deras ciggpaket och trycka ner det i halsen på dem. Många rökare är ett folk försig, hänsynslöst och egoistiskt folk. Givetvis finns det hänsynsfulla rökare också, det nekar jag inte till.
Tacka fan för att man inte får röka inne på restauranger och liknande längre.
Jag tycker synd om alla de som var så svaga när de var unga att de föll för rökningen. Men ta er i kragen va fan, vi lever på 2000-talet och vet vad ökningen har för bieffekter. Ni som börjar röka i vuxen ålder. Pinsamt! Och folk som kanske gnäller över sin dåliga ekonomi och är rökare. Räkna ut hur mycket ni skulle spara per år om ni la ner rökningen.
Lätt för dig att säga tänker många nu. Ja, det är jävligt lätt för mig att säga. Men till de rökare som inte gnäller om sin ekonomi, och som väljer att lämna platser som köer och busskurer när de ska röka, tack! Tack för att ni visar hänsyn. Ni andra rökare. Skyll er själva om folk blänger eller inte orkar lyssna på erat gnäll om eran dåliga ekonomi, det gäller att prioritera.
Tacka fan för att man inte får röka inne på restauranger och liknande längre.
Jag tycker synd om alla de som var så svaga när de var unga att de föll för rökningen. Men ta er i kragen va fan, vi lever på 2000-talet och vet vad ökningen har för bieffekter. Ni som börjar röka i vuxen ålder. Pinsamt! Och folk som kanske gnäller över sin dåliga ekonomi och är rökare. Räkna ut hur mycket ni skulle spara per år om ni la ner rökningen.
Lätt för dig att säga tänker många nu. Ja, det är jävligt lätt för mig att säga. Men till de rökare som inte gnäller om sin ekonomi, och som väljer att lämna platser som köer och busskurer när de ska röka, tack! Tack för att ni visar hänsyn. Ni andra rökare. Skyll er själva om folk blänger eller inte orkar lyssna på erat gnäll om eran dåliga ekonomi, det gäller att prioritera.
Barnmisshandel
Undrar ibland vart våran värld är på väg? Såg en artikel på aftonbladet.se om en man som upprepade gånger slog sin tvååring när han var i en MediaMarkt butik. Väktaren som såg detta på sin övervaknings tv fick ingripa och nu står mannen åtalad och nekar till brott. Frun var närvarande men anser inte att mannen gjort något fel. Hur i helaste helvete kan man ens höja handen mot sitt barn? Ett barn som dessutom är så litet som två år, som antagligen inte alls förstår varför pappa blev arg och antagligen inte alls uppsåtligt gjort pappa arg heller. Fy fan säger jag bara. Enligt mig måste mannen vara sjuk i huvudet! Man slår inte ett barn!
Läs om det här
Läs om det här
Älsk
Jag tänker och reflekterar väldigt mycket på språk och ord. Och reagerar. Något jag nu har märkt är att folk på facebook har börjar referera till deras partner som "älsk". Visst är det gulligt om man har "egna" små saker man kallar varandra. Men det är inte ett dugg gulligt längre när halva facebook är fyllt av älsk. Älsk hit och älsk dit. Det är ungefär som att många unga (de i 13 och uppåt åldern) bloggare (gärna från storstäder och förorter) har börjar använda ordet random helatiden. Det har alltså blivit ett inne ord hos en viss sorts svenskar. Sådant tycker jag kan bli lite tjötigt (ja, jag vet, det heter tjatigt men jag är uppvuxen i en Götborgar familj). Som uttrycker fredagsmys ungefär.
Faktum är att jag tycker "älsk" verkar få ett stadigt fäste i fjortisvärlden. Gabriel kommer aldrig behöva oroa sig över att jag bara ska älska honom halvvägs och ta bort halva ordet. Nej, jag älskar honom till fullo, så han är och förblir älskling, eller älsklingen. Om jag nu vill använda mig av just det ordet i olika sammanhang.
ÄlskLING
Faktum är att jag tycker "älsk" verkar få ett stadigt fäste i fjortisvärlden. Gabriel kommer aldrig behöva oroa sig över att jag bara ska älska honom halvvägs och ta bort halva ordet. Nej, jag älskar honom till fullo, så han är och förblir älskling, eller älsklingen. Om jag nu vill använda mig av just det ordet i olika sammanhang.
ÄlskLING
Väx upp!
Nu ska jag tycka och tänka igen! Love it!
Om man går och skapar ett falskt facebook konto för att kunna spana på folk man själv valt att ta bort och även blocka från sin egen sida är man i mina ögon löjeväckande. Så en låt jag tillägnar den omtalade:
Om man går och skapar ett falskt facebook konto för att kunna spana på folk man själv valt att ta bort och även blocka från sin egen sida är man i mina ögon löjeväckande. Så en låt jag tillägnar den omtalade:
"Mordhot med tippex på"
Jag letade mig fram till Magnus Betnérs blogg idag och läste den en stund. Så kunde jag inte låta bli att youtuba (man kan nog inte säga youtuba egentligen, det är inget ord, men jag får väl göra det till ett ord nu, eftersom jag använder mig av det då och då) lite klipp med honom. Detta trots att jag hade bestämt mig för att komma igång med dagens måltid, men Betnér har den inverkan på mig, jag kan inte slita mig!
Nåväl, för att komma till saken: Jag tänker alltså till följd av detta ägna ett bloggin lägg åt Magnus Betnér som är en människa jag beundrar och faktiskt ser upp till.
Ingen kan som Magnus kan! Att slänga in en stand up ateist i kyrkan är ju kul bara det! Jag är själv så mycket ateist man kan bli. Just for the record.
Något av det jag gillar mest med Betnér är att han är påläst. Grabben verkar vara så smart och allmänbildad som man bara kan bli, om det finns en gräns, sådant gillar jag. Många komiker lever på att dra skämt om saker som faktiskt vem som helst kan komma på bara man vågar dra skämt om folks utseende och dylikt, men Betnér har alltid lite mer att komma med, ofta slagfärdig fakta.
Han är kungen av stand up!
Om något blindstyre missade länkarna till hans hemsida så lägger jag in den igen HÄR.
Nåväl, för att komma till saken: Jag tänker alltså till följd av detta ägna ett bloggin lägg åt Magnus Betnér som är en människa jag beundrar och faktiskt ser upp till.
Ingen kan som Magnus kan! Att slänga in en stand up ateist i kyrkan är ju kul bara det! Jag är själv så mycket ateist man kan bli. Just for the record.
Något av det jag gillar mest med Betnér är att han är påläst. Grabben verkar vara så smart och allmänbildad som man bara kan bli, om det finns en gräns, sådant gillar jag. Många komiker lever på att dra skämt om saker som faktiskt vem som helst kan komma på bara man vågar dra skämt om folks utseende och dylikt, men Betnér har alltid lite mer att komma med, ofta slagfärdig fakta.
Han är kungen av stand up!
Om något blindstyre missade länkarna till hans hemsida så lägger jag in den igen HÄR.
"Styrkan besitts ej av den, vars steg, ses tas på en upptrampad stig"
I couldn't care less what you think about me!
Tro det eller ej, men det håller i sig. Jag är den sortens person som faktiskt helt jävla ärligt skiter blanka fan i vad folk som jag inte gillar, tycker om mig. Gillar jag dem inte vill jag inte ha dem i mitt liv, därför betyder deras åsikter om min personlighet eller mina yttre attribut inte ett dyft för mig.
När det gäller människor jag inte alls känner, eller aldrig ens talat med, så tycker jag att om de tycker illa om mig på något sätt, är det deras förlust. Om de är cyniska nog att döma mig utan att ens ha gett mig en chans att visa vem jag faktiskt är, innanför mina murar, då är de inte den slags människa jag vill omgärda mig av ändå. För vem vill ärligt talat umgås med folk som ofta lyssnar på hörsägen från deras vänner, utan att bilda en egen uppfattning? Visst det har säkert hänt att jag själv gjort så. Säkerligen. Men jag försöker verkligen att inte vara sådan. Dessutom brukar inte andras åsikter färga mina så lätt.
Ett litet citat jag tycker sammanfattar all denna text:
"Styrkan besitts ej av den, vars steg, ses tas på en upptrampad stig."
Texten kommer från låten "Livsfärd i blindo", av Hel. Redan i början på högstadietiden föll jag för denna lilla textrad och insåg hur mycket sanning det ligger i den. Och redan då rann andras hat mot mig, av som vatten rinner från en gås. Tro det eller ej. Såvida det inte var en peson som betydde något för mig då. Det är ju skillnad.
Tro det eller ej, men det håller i sig. Jag är den sortens person som faktiskt helt jävla ärligt skiter blanka fan i vad folk som jag inte gillar, tycker om mig. Gillar jag dem inte vill jag inte ha dem i mitt liv, därför betyder deras åsikter om min personlighet eller mina yttre attribut inte ett dyft för mig.
När det gäller människor jag inte alls känner, eller aldrig ens talat med, så tycker jag att om de tycker illa om mig på något sätt, är det deras förlust. Om de är cyniska nog att döma mig utan att ens ha gett mig en chans att visa vem jag faktiskt är, innanför mina murar, då är de inte den slags människa jag vill omgärda mig av ändå. För vem vill ärligt talat umgås med folk som ofta lyssnar på hörsägen från deras vänner, utan att bilda en egen uppfattning? Visst det har säkert hänt att jag själv gjort så. Säkerligen. Men jag försöker verkligen att inte vara sådan. Dessutom brukar inte andras åsikter färga mina så lätt.
Ett litet citat jag tycker sammanfattar all denna text:
"Styrkan besitts ej av den, vars steg, ses tas på en upptrampad stig."
Texten kommer från låten "Livsfärd i blindo", av Hel. Redan i början på högstadietiden föll jag för denna lilla textrad och insåg hur mycket sanning det ligger i den. Och redan då rann andras hat mot mig, av som vatten rinner från en gås. Tro det eller ej. Såvida det inte var en peson som betydde något för mig då. Det är ju skillnad.
OLW's coola reklam á la Marky Mark känsla!
Känns inte den här reklamen så där härligt tidigt 90-tal á la Marky Mark så säg!!
När jag var inne på OLW reklamer liksom...
När jag var inne på OLW reklamer liksom...
Fredagsmyset har tagit över det svenska folkhemmet
Uttrycket Fredagsmys har borrat sig in i det svenska folkhemmet värre än apolivareklamen med den läskiga tjejen skrämde oss i början av sommaren. Jag måste säga att jag avskyr OLW lite just på grund av detta. Fredagsmys hit och dit fyller varanat inlägg på Facebook så snart klockan slagit strax-efter-fem-och-industri-jobbarna-kommer-hem. Jag ryser av blotta tanken på att jag skulle vara en av alla dem som varje fredag kurar ner mig i soffan och myspyser med min Svenne familj framför någon lets Dance-Idol-Robinson liknande skit. Ve och fasa, den dagen då jag blivit så trist och grå, den dagen hoppas jag är långt borta.
Sanna mina ord, heller fredasfulla och lördags ångest än fredags myyyyyyyys!
Obama får Nobels fredspris 2009!
När jag öppnade Aftonbladets startsida kom denna nyhet upp, och jag kan inte säga annat än att jag tycker det är så jävla rätt! Att amrikanarna röstat fram en svart president är väldigt bra. Och när nu deras president dessutom får Nobels fredspris, måste det kännas lite som en belöning för dem som hjälpt Obama på vägen.
Så jag säger som Gert Fylking sagt: Äntligen!
Bilden är lånad här, där ni även kan läsa hela artikeln.
Barack Obama får fredspriset!
Johan Lijleqvist, 2000-talets Osmo Vallo
Jag har skrivit om det förut. Min misstro vad det gäller den svenska polisen, de svenska poliserna. Jag litar inte på dem, att de sköter sina jobb på ett humant och rättvist sätt. Jag har själv bevittnat att så inte är fallet alla gånger. Rättvisa och lagar står de över. Tror de. Tror de, och även en och annan dommare, åklagare och andra högt uppsatta i det svenska rättssystemet. För annars hade de väl visat mer respekt till Svensson och Muhammed?!
I Sverige tror många som lever i sina glasbubblor att polisen alltid gör rätt. Alltid följer lagen, och aldrig utövar mer våld än nödvändigt. Host. Fan vad lurade dessa människor är. Nu är ännu ett sådant fall på tapeten, där polisen helt uppenbart bragd en ung kille om livet. Vad sker. Förundersökningen läggs ner. Schysst. Sverige i ett nötskal.
Här kan ni läsa om polisens brutala övervåld som ledde till att Johan Liljeqvist, 24 år, avled när han var i deras händer. Det ska inte få hända. Vi lever i Sverige på 2000-talet. Moderna, rika, fina Sverige. Här finns ingen korruption. Nehej då. Inte alls. Minns ni Osmo Vallo? Jag gör det. Jag minns när de pratade om honom på tv, i Striptease, Jag var inte så gammal då, inte ens tio fyllda. Men jag minns hans fall. Och tycker det är sorgligt att det händer igen, polisens övervåld som leder till döden för en människa. Oskyldig till brott eller inte, spelar ingen roll. Polisen ska aldrig ta sig rätten att bruka övervåld mot en människa - aldrig!
Men det sker. Som sagt, jag har själv bevittnat hur polisen agerat felaktigt, varit långt mycket brutalare än vad situationen krävde. Mer än en gång. Tilltro för polisen? Nej fan. Misstro. I alla fall mot den svenska polisen. Ja, jag generaliserar och dömmer alla över en kant. Ja. Men vem fan gör inte det då och då? Jag har hittils aldrig stött på den där trevliga snälla svenska polisen som bevisat att jag har fel i mitt dömmande. Tacka vet jag den franska polisen, här är de trevliga och har en helt annan relation till folket.
Vi får aldrig glömma fall som Osmo Vallo eller Johan Liljeqvist. Man tycker kanske att när rättsväsendet gjort ett sådant brutalt fel som de gjorde med Osmo fallet, borde de ha lärt sig. Men icke. Vi får väl bara hoppas att Johans fall tas upp och får en helt rättvis bedömning. Men kan det verkligen ske? Staten och kapitalet sitter i samma båt.Osmo Vall
I Sverige tror många som lever i sina glasbubblor att polisen alltid gör rätt. Alltid följer lagen, och aldrig utövar mer våld än nödvändigt. Host. Fan vad lurade dessa människor är. Nu är ännu ett sådant fall på tapeten, där polisen helt uppenbart bragd en ung kille om livet. Vad sker. Förundersökningen läggs ner. Schysst. Sverige i ett nötskal.
Här kan ni läsa om polisens brutala övervåld som ledde till att Johan Liljeqvist, 24 år, avled när han var i deras händer. Det ska inte få hända. Vi lever i Sverige på 2000-talet. Moderna, rika, fina Sverige. Här finns ingen korruption. Nehej då. Inte alls. Minns ni Osmo Vallo? Jag gör det. Jag minns när de pratade om honom på tv, i Striptease, Jag var inte så gammal då, inte ens tio fyllda. Men jag minns hans fall. Och tycker det är sorgligt att det händer igen, polisens övervåld som leder till döden för en människa. Oskyldig till brott eller inte, spelar ingen roll. Polisen ska aldrig ta sig rätten att bruka övervåld mot en människa - aldrig!
Men det sker. Som sagt, jag har själv bevittnat hur polisen agerat felaktigt, varit långt mycket brutalare än vad situationen krävde. Mer än en gång. Tilltro för polisen? Nej fan. Misstro. I alla fall mot den svenska polisen. Ja, jag generaliserar och dömmer alla över en kant. Ja. Men vem fan gör inte det då och då? Jag har hittils aldrig stött på den där trevliga snälla svenska polisen som bevisat att jag har fel i mitt dömmande. Tacka vet jag den franska polisen, här är de trevliga och har en helt annan relation till folket.
Vi får aldrig glömma fall som Osmo Vallo eller Johan Liljeqvist. Man tycker kanske att när rättsväsendet gjort ett sådant brutalt fel som de gjorde med Osmo fallet, borde de ha lärt sig. Men icke. Vi får väl bara hoppas att Johans fall tas upp och får en helt rättvis bedömning. Men kan det verkligen ske? Staten och kapitalet sitter i samma båt.Osmo Vall
Stulen lista....
Eftersom jag har tråkigt, och eftersom Jencie hade en så bra lista, så stal jag den av henne...
DU OCH DIN PARTNER!
Vad heter ni? Pernilla & Gabriel
Hur länge har ni varit tillsammans? Strax över 3 år (Juni 2006)
Är ni förlovade? Ja (Juni 2007)
Bor ni ihop? Ja, jag flyttade väl in hos honom 06 redan, nu bor vi i Nice (Frankrike)
Har ni barn? Nej, och jag vill absolut inga ha än på flera flera år, om någonsin.
Har båda körkort? Ja, G fick sitt 2004-05-26, jag fick mitt 2005-10-11
Isåfall, vem kör bäst? Gabriel, han kör ju runt i RR, Porsche osv, så han har allt lärt sig
Kommer du ihåg er första kyss? He he, jaa jooo
Vem sa "Jag älskar dig" först? Gabriel, då blev ja arg för ja tyckte han sa det för tidigt :P
Vem är äldst? Gabriel! 84:a, jag 87.
Vem fyller först på året? Gabriel, april, jag i juni
Vem är längst? Vi är lika långa (han e kort och ja e lång)
Vem sjunger bäst? Oj, det är nog lika illa
Håller ni handen på stan? Ja, om vi inte har brottom
Kände ni varann innan ni blev ihop? Ha ha, ja, vi har lekt ihop när vi var små!
Vad har ni gemensamt? Humor, drömmar om framtiden, ja, hela livet!
Blev du kär i första ögonkastet? Nej, jag Ja, jag var ju liten då :P
Har ni någon speciell låt? Ingen gemensam kärlekslåt, men några gemensam som vi verkligen gillar.
Har ni några "fri kort"? Ja, jag har flera, på massa kändisar :P Ha ha
Har ni stora framtidsplaner? Jo du! Mer än många andra tror jag!
Har ni gråtit i varandras armar? Ja
Har ni varit utomlands tillammans? Ja, vi har varit i minst 8 länder ihop
Minnen? Han kastade sand i lillsyrrans ögon när vi lekte i sandlådan... Det minns jag!
Vem lagar bäst mat? Olika på olika saker... Hans far och styvfar var båda kock till yrket...
Vad gör ni en vanlig vardagskväll? Det finns liksom inga vanliga vardagar i vårat livGer ni alltid varandra en puss när ni ses? Ja det tror jag nog
Bodde ni långt ifrån varandra när ni träffades första gången? Nje, på varsin sida av Edet och älven
Blir du lätt svartsjuk? Nej, absolut inte!
Brukar ni bråka? Nej, inte när vi är nära varandra, men när 200 mil skiljer oss åt händer det
Ringer eller SMS;ar ni mest? Msn:ar (om jag är i Swe och han i Fr)
Vilken är hans/hennes finaste kroppsdel? Ögonen och hans leende (urgulligt)
Vad använder ni för preventivmedel? Jag äter ppiller, skulle aldrig missa en dag!
Brukar nån av er prata i sömnen? Nej, det tror jag inte, jag somnar alltid sist, så det skulle vara jag i så fall.
Återigen, listan är helt oärligt stulen av Jencie
Trött på dramaqueens och självömkande folk
Tänk vad folk alltid verkar missnöjda! Givetvis gäller detta inte alla, precis som allt annat här på jorden. Men ofta när man loggar in på tillexempel facebook så är det någon som skriver något självömkande, eller klagar på än det ena än det andra. Ja, för att inte tala om i vardagen, många människor klagar, gnäller och gnyr. De har det så jobbigt, och allt är går emot dem hela tiden. Ingen i hela världen har lika mycket otur och olycka i sitt liv.
Jag undrar: Hur fan orkar ni?! Ärligt talat, om ditt liv är ett helvete och allt är så himmla jävla jobbigt och svårt hela tiden, gör något åt skiten! Håll käft med gnällandet om du inte kämpar stenhårt för en förändring. Det är aldrig upp till någon annan att ändra ditt liv, det är upp till dig. Det är inte din omgivnings fel att livet suger. Du är den person som kan göra något åt din situation. Ingen annan. För alla andra har fullt upp med sina egna liv och sin egen vardag.
I tisdags satt jag på stranden i Ville Franche sur Mer och njöt av en glass. Simpelt. Men inte alla förunnat här i världen.
Visst kan man hjälpa andra, det är inte så att jag tycker att man ska skita i de som "har det svårt". Men. Hur många är det som lever i våran närhet som verkligen har det svårt nog i livet så att de kan gnälla med rätt? Vi har det jävligt bra i våra liv, det finns så sjukt många som har det så mycket värre. Men nej, nej. En svenne gnäller lungorna ur sig bara de blir dumpade av sin partner, förlorar jobbet, tappar plånboken efter en fyllehelg eller det regnar två veckor i rad (det finns liksom länder där det inte regnar på många, många månader, hade det varit bättre eller?), eller om bensinpriset höjs med några ören. Sedan att folk på andra sidan klotet måste prostituera sig för att försörja sin familj, eller att det finns länder där säkert 10-20% (om inte mer) av alla de barn som föds bär på HIV från livets början, eller att det finns länder där de som är i våran egen ålder aldrig fått uppleva fred, allt det, det glömmer vi så jävla lätt. För vi har det ju sååå svårt här i Sverige. Så himmla svårt!
Nej, vad jag vill få sagt med allt detta svammel är bara att jag fattar inte varför så många ska tycka så synd om sig själva hela tiden. Livet lär knappast bli ljusare om man inte förväntar sig att det ska bli det. Jag älskar livet, och njuter av varje dag som går. Det har jag gjort i många år nu. Jag tycker man ska se de svårigheter man möter som stärkande.
Summan av kardemumman:
"Per aspera ad astra", eller "quod te non occidit, te durat". Välj själv vilket du gillar mest, de har samma betydelse i det stora hela.
Jag undrar: Hur fan orkar ni?! Ärligt talat, om ditt liv är ett helvete och allt är så himmla jävla jobbigt och svårt hela tiden, gör något åt skiten! Håll käft med gnällandet om du inte kämpar stenhårt för en förändring. Det är aldrig upp till någon annan att ändra ditt liv, det är upp till dig. Det är inte din omgivnings fel att livet suger. Du är den person som kan göra något åt din situation. Ingen annan. För alla andra har fullt upp med sina egna liv och sin egen vardag.
I tisdags satt jag på stranden i Ville Franche sur Mer och njöt av en glass. Simpelt. Men inte alla förunnat här i världen.
Visst kan man hjälpa andra, det är inte så att jag tycker att man ska skita i de som "har det svårt". Men. Hur många är det som lever i våran närhet som verkligen har det svårt nog i livet så att de kan gnälla med rätt? Vi har det jävligt bra i våra liv, det finns så sjukt många som har det så mycket värre. Men nej, nej. En svenne gnäller lungorna ur sig bara de blir dumpade av sin partner, förlorar jobbet, tappar plånboken efter en fyllehelg eller det regnar två veckor i rad (det finns liksom länder där det inte regnar på många, många månader, hade det varit bättre eller?), eller om bensinpriset höjs med några ören. Sedan att folk på andra sidan klotet måste prostituera sig för att försörja sin familj, eller att det finns länder där säkert 10-20% (om inte mer) av alla de barn som föds bär på HIV från livets början, eller att det finns länder där de som är i våran egen ålder aldrig fått uppleva fred, allt det, det glömmer vi så jävla lätt. För vi har det ju sååå svårt här i Sverige. Så himmla svårt!
Nej, vad jag vill få sagt med allt detta svammel är bara att jag fattar inte varför så många ska tycka så synd om sig själva hela tiden. Livet lär knappast bli ljusare om man inte förväntar sig att det ska bli det. Jag älskar livet, och njuter av varje dag som går. Det har jag gjort i många år nu. Jag tycker man ska se de svårigheter man möter som stärkande.
Summan av kardemumman:
"Per aspera ad astra", eller "quod te non occidit, te durat". Välj själv vilket du gillar mest, de har samma betydelse i det stora hela.
Åkte på street race och blev knivskurna.
Ingen hemma i Lilla Eländet har väl missat den hemska nyheten om knivdaramt i Göteborg, men jag tänkte ta upp det här i alla fall. Vill ni läsa mer om det, om ni trots allt inte vet vad jag menar kan ni göra det på GP's sida genom att klicka här.
Det är helt sjukt vart våran värld är påväg. När ens vänner inte ens kan roa sig utan att hamna under någons kniv, framför mynningen på någons pistol. Jag blir så arg bara jag tänker på det hela. Detta hände tre schyssta killar, inga bråkstakar. Nu är det som tur är ingen fara med tre av de fyra som råkade illa ut, med den fjärde är det desto värre, men vad jag fattat det som, är läget stabilt.
Vart fan är våran värld påväg???
Jag hoppas alla ni killar kommer bli helt bra igen, för ni e goa grabbar som absolut inte förtjänar detta, och nu är det bara till att hålla tummarna för A så han blir helt återhämtad trots de stora skador han fick.
Jag blir så jävla förbannad. Det är helt sjukt hur ganster-aktigt allt verkar bli där hemma i Svedala, speciellt i Göteborg. Jag hoppas dessa killar som gjorde detta åker fast, och får ett hårt straff, varesig de haft en taskig barndom, varit mobboffer, knarkat, upplevt krig, eller allt annat folk gillar att skylla sina dåd på. Har man gjort något som detta ska man fanimig få äta skit. Men tyvärr suger det svenska rättssystemet jävligt hårt, så även om de så skulle bli dömda som skylldiga utan all tvivel, skulle de väl kanske få lite samhällstjänst. Är de dessutom hyfsat unga så räcker det säkert att de pratar ut lite hos socialen. Vi behöver verkligen ett hårdare system i Sverige!
Det är helt sjukt vart våran värld är påväg. När ens vänner inte ens kan roa sig utan att hamna under någons kniv, framför mynningen på någons pistol. Jag blir så arg bara jag tänker på det hela. Detta hände tre schyssta killar, inga bråkstakar. Nu är det som tur är ingen fara med tre av de fyra som råkade illa ut, med den fjärde är det desto värre, men vad jag fattat det som, är läget stabilt.
Vart fan är våran värld påväg???
Jag hoppas alla ni killar kommer bli helt bra igen, för ni e goa grabbar som absolut inte förtjänar detta, och nu är det bara till att hålla tummarna för A så han blir helt återhämtad trots de stora skador han fick.
Jag blir så jävla förbannad. Det är helt sjukt hur ganster-aktigt allt verkar bli där hemma i Svedala, speciellt i Göteborg. Jag hoppas dessa killar som gjorde detta åker fast, och får ett hårt straff, varesig de haft en taskig barndom, varit mobboffer, knarkat, upplevt krig, eller allt annat folk gillar att skylla sina dåd på. Har man gjort något som detta ska man fanimig få äta skit. Men tyvärr suger det svenska rättssystemet jävligt hårt, så även om de så skulle bli dömda som skylldiga utan all tvivel, skulle de väl kanske få lite samhällstjänst. Är de dessutom hyfsat unga så räcker det säkert att de pratar ut lite hos socialen. Vi behöver verkligen ett hårdare system i Sverige!
