Efter en lång längtan är nu Photoshop åter i min ägo. Det finns inget bilderdigeringsprogram i världen som kan mäta sig med PS, så är det bara. Det finns inte!

Med några snabba klick kan en bild förändras något kopiöst! Se bara här:


Före PS


Efter ps


Bara att lägga till en ram gör mycket på de flesta bilder, men här har även färger och nivåer lekts lite med. Jag älskar Photoshop!

Just det, jag har ju tjata om att Gabriel bytt jobb, och har nu befattningen bosun... Nu jobbar han på en förhållandevis liten båt, bara 50 meter lång! Här har ni henne:


La Naturelle Dee

Fula fiskar finns det gott om!!


En monocansk fisk

Nu befinner man sig åter vid rivieran. Solen skiner, termometern visar 24c, Gabriel är och kollar in sitt nya jobb och jag bara slappar. Är ganska trött efter våran 52 timmars resa á 230 mil. Men det var intressant att bila genom Europa må jag säga!

Måndag
Vi lämnade Göteborg runt fyratiden, efter att ha inhandlat diverse förnödenheter så som kaffe och lingonsylt. Vi tog vägen Helsingborg-Helsingør, Rødby-Puttgarden. Alkorundan! (Den vägen alla tar när man smugglar sprit till försäljning i Sverige). Väl framme i Tyskland hade klockan tickat iväg och vi bestämde oss för att sova i Hamburg. Det blev ett mysigt litet hotell, och frukosten de hade var super god!

Tisdag
Vi åkte vidare och bestämde oss för att köra vägen via Köln och Bonn. Det var sjukt mycket vägar och filer, vägarbeten över allt och massa trafik. Där körde jag. Jag kan säga att jag var inte så lite stressad mellan varven. Som svensk ungdom som växt upp i en bonnhåla var det en upplevelse utöver det normala. Men det gick finfint och vi körde inte ens vilse! Sedan Bytte vi plats och Gabriel körde mot Luxemburg En liten felkörning resulterade i att vi han åka igenom både Nederländerna och Belgien innan vi kom till Luxemburg. Väl där ville vi bara vidare, och siktade på Metz och Nancy i norra Frankrike. När vi väl kom till Metz blev vi ytterst nöjda med valet av stad.



Dålig kvalite men sånt händer! Metz.


Ur en annorlunda vinkel. En katedral i Metz


Ja, kass bild men... Metz.


Metz var troligtvis en av de vackraste städer jag sett! Arkitekturen var så där härligt fransk och inte ett dugg modern. Vart man än såg sig om så stack det upp en topp av någon gotisk katedral eller liknande. Nu pratar vi förståss om stadskärnan. Det fanns söta små broar här och var över floden Moselle. Nu var det tyvärr mörk när vi var där, så alla mina bilder är tagna i mörker. Metz är definitivt en stad jag ska återvända till. är vi valde hotell hade vi extra mycket tur med oss. Vi skulle boka ett dubbelrum, men de vanliga var fullsatta, så vi fick ett "lyx" rum för samma pris som ett vanligt! Så det blev till att slänga sig i jacuzzin och bara slappa på kvällen. Dock han vi med en sväng ner till en mysig liten restaurang i äkta nordfransk stil. Maten var gudomlig och allting hela kvällen vara bara så perfekt! Det var en sådan dag då bara allt är med en! Inget går fel!



Hamnade bakom en biltransport. Alla vet väl att fransmännen inte är något vidare på att göra bilar, Renault är ett bevis på detta. Renault, en bil för två, en sitter i, en putter på.


Den nordfranska landsbygden


Onsdag
Resan från Metz påbörjades vid tiotiden efter en stadig frukost. Vi åkte genom Nancy, och allt flöt på till någon gång mellan två och tre, då vi konstaterade att vi båda var utsvultna. Jag körde mellan Dijon och Lyon. Vi stannade i Lyon och åt på ett ställe som påminde mycket om Bøff house i Göteborg i själva stilen, och även lite till sorten av mat, alltså lite så där amerikanskt-barbecue-aktigt. Fast här var maten bättre tillagad och mer prisvärd. Bøff house i Gbg är en budget restaurang som fungerar om man bara är hungrig men inte ute efter särskilt fin mat. Servicen där suger, och sist vi åt där blev Gabriel till och med matförgiftad. Vi åkte vidare, och bestämde oss för att korsa alperna.

Att åka genom alperna var ett bra beslut, landskapet var mer än magnifikt, och jag tycker verkligen man ska försöka ta sig dit någon gång i sitt liv! Vi hoppas på att kunna ta oss upp till vintern för lite skidåkning. Det tog sin tid att ta sig till Nice, då vägen varken var bred eller rak. Men värt mödan var det. Strax efter tio igår kväll parkerade vi bilen här utanför huset, och nu kan vardagen börja igen!



De franska motorvägarna är vanligtvis trefiliga, men här var det bara två! Hastigheten är 130, men 110 om det är nederbörd.
 


Alperna




Strax 200 mil. Vid 200 slog mätare om till 0 igen.

Alla bilder är oredigerade, och de flesta till och med ur usla. Men vad gör väl det? De är tagna genom vindrutan på en bil (som var full med miniroadkills!), i mörkret i duggregn osv. Ibland blir det inte bättre än så!

Sebbe har en alldeles egen traktor som jag och han lekte med idag!

Ibland är det inte alltid så lätt att klä på och av sig själv!

Sirans reling i den grekiska solnedgången. Fotograf, Gabriel

Varför känns alltid söndagar så meningslösa? I och försig har jag och Gabriel hunnit med en nyttig promenad upp till Ville Franche idag, inte bara raka spåret till affären, nej, vi tog oss en längre sväng längs kustremsan. Affären var inget vi egentligen behövde besöka idag, men Gabriel envisades med att han bara måste äta Coco Pops till frukost. Speciellt idag. Klockan är strax efter tre och han har inte ens öppnat det där paketet med Coco Pops ännu (som förövrigt kostade runt 35kr!).

I morgon blir det en sväng ner på stan igen, ska se om vi kan skriva ut våra CV. Innan vi tar oss till Sverige måste vi även åka till Antibes en sväng, och gå runt till alla agencys.


Strax innan Promenade des Anglais, Nice

Det känns lite som om man springer i uppförsbacke i motvind just nu. Det krånglar med vattnet nere i huset i Västerlanda, det har det väl alltid gjort, men fördelen när vi bodde där själva var att Gabriel hade väldigt bra koll på allt det där. Det får bli till att ringa in proffsen snart. Sitter just nu och väntar på att en kompis vars bror är rörläggare ska ringa upp. Men hon i sin tur väntar på att brodern ska höra av sig till henne.



Krångel med vatten är inte kul


Det blir en del att göra när man väl kommer hem till Svedala, och jag längtar verkligen inte ett skit efter att åka dit. KÄnns bara mer och mer motsrävigt just nu. Men jag förstår ju att Gabriel vill hem till sina nära och kära! Han har inte träffat sin mor och far mer än en gång var på ett år! Men det blir mer av den varan nu.



Vem skulle vilja åka till Lilla Edet när man kan vara i Nice?

Tänk om man vore en palm...

Ibland undrar jag om inte Nice är som vackrast på natten

Lilla Sabina, Jonnas dotter



Sebbe står bakom Alice som har lånat lilla Sabinas såndäringa ligg-grej, och Linda håller Sabina


Just det ja, Gabriel har ju inte sett Jonnas lägenhet heller!

Påväg till Vieille Ville för att möta Gabbe och Phil passerade jag en av väldigt många fontäner här i Nice.


Vi drog oss tillbaka till Gammla stan, tog en kaffe och stod och tjötade om allt mellan himmel och jord, tills deras boss uppenbarade sig och jag smet iväg, och de tog sig tillbaka till Monaco. Naturligtvis åt han middag på en av Nices berömda restauranger, La Petit Maisson.



Place Massena. Eller som Gabriel trodde det hette: Plasma Cinema.



Fontänen lite närmare


Jag gick till hamnen på vägen hem, något jag inte ångrar! Det var årets hamnfestival, och oj vad folk och oj vad alla var på partyhumör! Edetnatta är en piss i havet jämfört med hamnfestivalen i Nice. De hade tre olika scener med varierad musik, och precis när jag traskade fram till första scenen började de riva av Jackson efter Jackson låt. Inträde var det inte tal om, nej, alla som vill vara med ska kunna vara med, så det var bara att gå ner och beblanda sig med folket. Ölen verkade vara billig med, jag såg någonstanns att den låg på 25kr för en vanlig 50cl fatöl. Det fanns säkerligen många fler prisklasser, eftersom det fanns många som sålde öl.

Nej, nog tjötat, bättre att visa lite mer bilder!







Och sist men inte minst, den lille mannen som gick runt med en slags vagn, där han på sidan vevade på en spak, så kom det cirkus/karneval-aktig musik ur den: