Tänk att jag inte ens hinner blogga! Igår och idag har det varit fullt upp, imorgon är schemat lika fullspäckat. På lördag ska M spela fotbollscup, och jag ska följa med och titta på. Samlingen är klockan 06.30, så jag lär väl gå upp tidigare än så dags som jag ibland annars lägger mig efter en fredags kväll. Men vad gör man inte för laget liksom? Mr K är inte hemkommen ännu, och Mrs LK är sedan länge uppbokad på lördag. Cupen kom plötsligt så det faller på min lott att vara i publiken.

Idag gick jag och min nyfunne vän Janina till Starbucks (inte samma Starbucks som i tisdags dock) och fikade efter våran tyska lektion. Vi tog en liten promenad innan, och han räkna till fyra Starbucks på bara vår korta vandringsfärd. Jag förstår inte grejen, stället är så sjukt överreklamerat, så varför slå upp det i varje hörn? Kaffet och allt de har smakar precis som det gör på alla andra ställen som har samma grejer. Anledningen till att vi hamnade där idag igen var för att vi faktiskt inte hittade något annat café. Ska jag vara ärlig så tycker jag att McCafé i Frankrike (Mc Donalds eget café) har mer att välja på, och de har en speciell kaffe som jag älskar, Cafe Viennois, som inte finns på Starbucks.

Tyskan var hyfsat kul, men det är en tjej/kvinna (hon kan vara 20 eller 40, svårt att se faktiskt) som inte hängde med för fem öre, vilket gjorde att lektionen inte gick fort framåt precis. Jag hoppas innerligt att hon byter grupp, annars lär jag byta, för det blir ingen valuta för pengarna om man ska läsa ihop med henne. Det var totalt omöjligt att få henne att uttala orden rätt, bara det tog en evighet att gå igenom. Låter kanske elakt, men va sjutton, hur ska hon kunna lära sig tyska i en grupp där vi lär oss genom engelskan, när hon inte ens kan engelska? Jag frågade henne en väldigt enkel fras på engelska, vilket land hon var ifrån. Det tog en bra stund innan hon fattade. Trodde jag. Tills jag insåg att hon inte fattat alls, för hon förklarade för mig på spanska vad hon jobbade med. Min spanska är bättre än hennes engelska, och det vill inte säga lite, för jag har aldrig i mitt liv pluggat spanska, eller ens varit i ett spanskspråkigt land.