Dagen lider mot sitt slut (! Ja, jag vet att det redan är "i morgon") och jag har plöjt igenom sista skivan av säsong 4 av How I met your mother nu ikväll. Detta skriver jag med risk för att låta som en såndär tråkig no-life människa som bara sitter hemma och glor serier dagarna igenom, men så är icke fallet. Nej, jag är ju sjuk! Då får man passa på att göra sånt som många andra gör halva sina liv.

No offence, men tycker ni inte att ni slösar bort otaliga timmar av erat liv om ni sitter klistrade framför X antal olika serier? En serie är okej att följa. Max, absolut max är två. Men då ska man inte vara så besatt att man deppar ihop om man missar ett avsnitt. Nej, såpass att man planerar in att se varje nyutsläppt avsnitt på tv:n får man bara vara med en serie. Annars är det för mycket. Och de som faktiskt inte kan vänta med att se serien på tv, utan laddar ner de nyutsläppta avsnitten direkt, de är tråkiga no-life människor. Thats it.


Mitt mini-apotek! Det jag tror mest på av allt här är det som syns minst! Honungen! Men allt detta intar jag just nu.

Nu har jag pumpat i mig mitt lilla mini-apotek och ska strax sova. Ni som känner mig vet att jag är anti-läkemedel så långt det går, mer eller mindre. Ja, jag tar ppiller, det är väl det. Jo, förresten, käkar betakaroten ibland också. Annars hade jag fortfarande varit vit som ett lakan. Hur som, jag tar inte ens alvedon, bara om jag verkligen, absolut måste. Jag tar kanske i snitt 2 alvedon om året, utan att överdriva. Minns inte ens när jag senast tog en alvedon faktiskt. Men nu kom jag av mig igen... I alla fall, nu har jag ett mini-apotek som jag pumpar i mig, eftersom min chef är paranoid. Vi får se, det kanske faktiskt hjälper.