Studenten... Det var tre årsedan nu i Juni. I Juni i år tar min bror studenten från samma skola, samma linje. Tompa. Det ska bli kul att se hans betyg, han är en begåvad liten jävel som jag tidigare nämnt. Lätt smartast i familjen, vi andra kommer ladrig komma upp tills hans niv, inte ens om vi står på tå! För allt han råkar läsa eller kommer över fastnar. Han är som en levande litet uppslagsverk.

Vad har jag hunnit med sedan studenten? Till utbildning är det inte ett skit, men annars, massor! Jag har hunnit med diverse jobb, bland annat i restaurangen på Säve flygplats,  Go biten (f.d Sibylla) i Lilla Edet, Tidningsbud i Lilla Edet, Dayworker (som deckhand) ombord på M/Y Moonmaiden II (2007) i Toulon, bensinstationsbiträde i Skepplanda och nu som något i stil med nanny eller barnpassare. Jag passar liksom på att se mig lite omkring innom olika yrken, dessutom ser jag olika platser.

Jag lever livet.

Mamma vill verkligen att vi ska plugga, men jag kan bara inte komma på vad jag skulle vilja plugga till. Jag har svårt att se mig själv jobba med samma sak för all framtid. Nåväl, kanske låter lite överdrivet, men det är väl ungefär så, har man väl slösatbort (ägnat?) flera år på att plugga så stannar man väl troligen innom det yrket väldigt länge. Men jag vågar påstå att mitt liv rullar på väldigt fint utan en utbildning so far. Om jag en dag får för mig att landa på jorden och skaffa ett absolut permanent boende, bli Svensson eller så, ja då kan jag kanske sätta mig i skolbänken och plugga. Men än så länge är jag definitivt för rastlös. Vet ärligt talat inte om jag är en sådan person som kan "stadga" mig. Jag har Gabriel, det är det jag behöver som stabil tillvaro, resten får gärna vara lite luddigt.

Därav kan jag inte heller svara på om jag någonsin kommer försöka få barn eller inte. För ett barn behöver rutiner och en stabil tillvaro. Och det där är bara inte min grej. Blotta tanken på rutiner som fungerar som et urverk får mig att rysa.