Tänk vad duktig jag är som står här och äter frukost klockan åtta en lördags morgon! Men min kropp hatar mig om den inte får mat i sig om jag ska hålla igång. Och det är precis vad jag ska göra, klockan nio börjar jag jobba och ska springa efter tre små killar på 1,3 och 5 år. Så det gäller att ladda upp vill jag lova. Jag är absolut ingen äta-direkt-jag-vaknar-människa, och har aldrig gillat frukost så vida jag inte intagit den ett par timmar efter jag vaknat. Men det är väl dags att lära sig äta dagens viktigaste måltid.

Igår tog jag tåget till Monaco, trodde jag skulle behöva ta det långsamma, men han till snabbtåget som gick tio minuter innan. Tji fick jag, snabbtåget var tvunget att göra saaakta hela vägen till Monaco, för Milanotåget var försenat och uppehöll rälsen. Så jag kom fram senare än jag skulle gjort även om jag tog det långsamma tåget som skulle lämna Nice tio minuter efter det snabba. Typiskt.

Vi gick till båten så Gabriel fick sin middag, gick till Pataya och tog en öl med Elliot, Allan och några andra jag inte träffat innan, sedan bar det av till La Brasseri. Monacos sämsta öl ställe. Inte Monacos sämsta ställe, bara sämsta öl ställe. De serverar endast en sorts öl, deras egen. Den smakar illa osm fan, och alla som druckit den vet att efter en öl får man väldigt lätt en ortolig baksmälla. En öl! Efter två är baksmällan garanterad.

Den nya snubben som börjat på båten var med, John. John Knight. Lätt att han inte kommer kallas John, det kommer bli något i stil med The Knight eller så. För av någon anledning döps alla killar på Siran om. Gabriel heter Benny. Eller Sancho. Eller the Meercat. Roligast smeknamn har Tom, honom kallar de Shrek. Han är inte grön, men ganska stor och har ett Shrek-smile. Eller så säger de Geeza. Men det kan även vara Elliot. Och han kallas även Elz. Som sagt, alla får ett eller flera nya namn.

Jag drack bara en öl och en redbull-vodka, det fick räcka eftersom jag ska jobba idag. Nu ska jag dra mig, leka hela förmiddagen!