Detta är en liten fortsättning på förra inlägget, för att inte göra det för långt.

Jag är verkligen mycket mer nöjd med tillvaron nu än jag var innan jag åkte förra gången, 07. Det är som sagt inte så att jag var missnöjd då, jag har länge grubblat över vad som gör att jag känner mig mer nöjd nu, trotts att jag inte var missnöjd. Jag har kommit fram till några svar: umgänget. Nu omger jag mig mestadels bara av peroner som är positiva, schyssta och ärliga. Människor som hellre lägger energi på att må bra, än att grubbla över allt som är fel i livet. Folk som uppskattar mig för den jag är. Vänner som vågar säga rakt till mig vad de tycker och tänker, vad de känner om mina åsikter, vad de gillar med mig och vad de stör sig på. klart att man inte kan älska alla egenskaper hos en person, sånt tror jag bara inte på. Ingen är perfekt. Men kan man bara acceptera en annan människas alla egenskaper, bra som dåliga, ja då kan man bygga upp en väldigt stabil vänskap.

Någonting som ingen vänskap i världen slår är banden till sina syskon. Det bästa mamma någonsin gjort för oss barn är att ge oss varandra. Att ha många syskon är väldigt bra tycker jag, så vi alla akn kompletera varandra. Jag är glad att jag inte är äldst, det känns så gött att ha någon att se upp till. Pam kommer nog alltid påminna mig av bilden av Tjuren-Fredinands mamma under korkeken. Som en snäll, vis kossa man kan se upp till ;) Camilla är den där lillasystern man ser på film, hon som är blåögd och naiv och tror att världen är genomsnäll. Tänk alla kuliga bus vi gjort genom åren! Som när vi drog ner grannens tvätt bara för att komma på ett bus, och ångrade oss jätte mycket efteråt. Det var ett tag sedan... Tompa. Min kusligt intelligenta bror. Jag tror att han och jag är ganska lika på många sätt, lika knäpp humor och intresserade av samma saker som tillexempel historia och media. Jag tycke rdet är väldigt kul att kunna och veta många saker, att få känna sig lite smart ibland. Det tror jag han också gör. Men han vinner alltid över mig, den grabben är absolut smartast i min familj. Det bara finns där, har amn en fråga ska man ställa den till honom, han är allmänbildad som få i våran unga ålder!

Jag, Cam och Tompa har alltid växt upp väldigt nära varandra, det är något jag är väldigt glad över. Det är tre år och en månad mellan mig och Tompa, Cam hamnar där i mitten. Den låga åldersskillnaden har gjort att vi alltid kunnat leka i hop och sådant, det har alltid varit så naturligt att vi alla tre varit där med varandra. Nu när vi alla är lite äldre är det även så med Pam, vi får ut mer av att umgås med henne, och hon mer av att umgås med oss, än när vi alla var yngre. Nu är åldersskillnaden inte lika påtaglig när vi alla snart är vuxna. Innan var vi barn och hon tonåring, sedan vi tonåringar och hon vuxen. Att hon dessutom flyttade till Edet gjorde nog även sitt. Nu kan man ju träffas mycket oftare, och självklart gör det att man blir tightare. det är inte långt till Trollhättan där hon bodde, men sådant gör trotts allt stor skillnad.

nej, nu har jag flummat iväg ordentligt här, till och med glömt vad jag tänkt komma fram till i slutet. Detta blev i alla fall resultatet, take it or leave it.

Vem vet, kanske blir filosofisk snart igen?


The gang

'
Mr.Eageleye & Mr.Evileye?


Hotta brudar!


Pam & Cam