Jag hade ställt klockan i morse, på åtta. Den ringde, jag stängde av larmet. Satte ett nytt på nio. Den ringde, jag stängde av larmet. Til sist kom jag upp vid halv tio-tiden, inte fy skam måste jag säga. Jag var helt slut i går kväll, anatgligen för att jag inte är van vid att gå upp så tidigt som jag gjorde igår, så nu måste jag vänja mig.

När jag kikade på termometern vid efter att jag vaknat visade den runt 20c (i skuggan). Toppen! Och på himmlen är det fullt av tunna små moln. Botten! När fan ska solen få övertaget i detta land egentligen? Nåväl, när den väl gör det så gör den det med besked.

Jag har proppat i mig en tallrik flingor till frukost, Carrefours egna märke à la frukt och fibrer. Selah åt någon konstig platt sak som påminnde om ett wienerbröd. Det var en väldigt liten sak om man ska stå sig på den, den och en kopp kaffe. Sen är hon ju smal som en sticka också. Tackar vet jag mig själv, som är smal som en barbapappa typ.