Usch, sitter har och saknar mina sma underbara fluffiga katter, efter bara 3 dagars franvaro! Men sedan Gabriel flyttade hit har jag ju tillbringat valdigt mycket tid ensam med dem, sittandes i soffan framfor teven eller datorn. De ar sa speciella mina sma monster! Haha. Saknaden kom over mig nar jag tanket pa att man kanske ska flytta hit till detta land, och kanske till och med denna stad. Jag kan ju inte ta med mina sma liv! Mina bebisar! Usch vad hemskt!

Visst kan man flytta katter sa langt som fran Sverige till Frankrike. Men om jag flyttar hit kommer jag bo i lagenhet, och sa elak kan jag bara inte vara att jag stanger in mina sma troll i en lagenhet! De har vuxit upp pa landet, och jag hoppas for allt vad jag ar vard att de aldrig ska behova bli innekatter. Jag tycker det ar fel. Fel, fel, fel! Man ska inte tvinga djur att bo innomhus, ta i fran dem deras riktiga miljo helt och hallet ar hemskt! Jag kan bara inte forsta hur manniskor kan vara sa sjalviska att de skaffar katter och aldrig later dem vistas utomhus. Ja, sjalviska ar exakt vad det ar! En katt ar inte skapt for att bo instangd i ett hus. De ska kunna vara ute om de vill! Visst ar jag hard mot dem som valt att skaffa innekatter. Men san ar jag. Tank dig sjalv att aldrig fa lamna lagenheten! Usch och fy. Men vi manniskor ar ofta valdigt egoistiska nar det kommer till djur.