Klockan närmar sig elva och jag är dödstrött. Gick upp vid tio, efter många gångers znoosning. Jag försöker verkligen att inte gå upp allt för sent, men hur ska man lyckas med det när man somnar senare och senare för varje gång? I natt var jag helt uppslukad av min bok. Det är livsfarligt när jag börjar läsa en bok, för jag ligger gärna vaken nätterna igenom och läser tills ottan närmar sig


Boken jag är besatt av just nu

Nu ska jag strax ge mig ner mot stan, ska ner till lägenheten i Vieille Ville och möta min tyska lärarinna. Känns inte lockande att plugga idag när huvudet är tungt som en vatten melon pågrund av för lite sömn. Men det kommer nog gå fint ändå.

Jag älskar de tillfällen då man stoppar in en okänd CD skiva i bilstereon (enda stället man använder CD skivor nu förtiden, och knappt där ens sedan vi skaffade vår FM sändare som man kan koppla till mp3:n eller mobilen osv) och upptäcker att där finns en låt man verkligen gillar men kanske aldrig hört förut, eller som rentav bara fallit i glömska. Vi har en sådan skiva i vår bil just nu, en skiva med okänd ägare och skapare. På denna skiva är en låt som jag älskar, en ganska gammal låt, En flicka som är stark. Gabriel frågade mig vem som gjort låten och jag sa att det var Mimikry. Han tyckte det lät som Hjalle och Heavy, och jag svarade att om jag inte missminner mig så var de med i Mimikry, men jag var inte säker.



Som den kunskapsnörd jag är gogglade jag Mimikry när jag kom hem och konstaterade att ja, Hjalle och Heavy är stommen i Mimikry. Det lustiga är att jag lyssnade på Mimikry redan 2002, kanske till och med tidigare. Jag minns tydligt alla de kvällar jag och Evelina tillbringade i hennes rum med hennes bror, då vi lyssnade på band som Mimikry, Charta 77 och Dia Psalma. De två förstnämnda upptäckte jag troligen i slutet av 90, början av 2000- talet. Dia Psalma har jag hört spelas så länge jag kan minnas nästan.



Musik kan verkligen väcka själen till liv, och minnen man trodde föralltid var utsuddade kan åter igen få sin skärpa om man lyssnar på vissa låtar. Just Mimikry och Charta 77 får mig att tänka på moppe tiden då allt i livet bara var ett äventyr, och inget kunde plocka ner en från ens drömmar bland molnen.

Sedan Gabriel tog sig an boken El Choco är han onåbar. Han har helt givit sin själ till boken och tar fram den vid varje litet tillfälle som ges. Det är livsfarligt att låta honom ta med den in på toa, då ser jag inte röken av honom på bra länge vill jag lova! Det är ytterst sällan en bok fängslar min bättre häflt så som denna. Jag har lästen, och förstår dess trollbindande kraft. Jag upplevde samma sak. Från första till sista sidan är boken bra. Den som inte läste den har missat något. Vårat exemplar här hemma har lästs av Gabriel, mig och mina två systrar och börjar nu bli ganska sliten. Får köpa en egen upplaga någon gång, denna är ju min yngre systers.


Gabriel med El Choco i högsta hugg

Boken handlar om hur en ung kille vid namn Jonas Andersson, från Kungälv strax norr om Göteborg åker fast i Bolivia för att ha försökt smugglat kokain till Sverige. Man får följa Jonas genom hans tid i det bolivianska fängelset El penal de San Pedro. Det är ingen dans på rosor, och varje dag kan vara din dödsdag på ett bolivianskt fängelse. Men för Jonas blev hans tid i Bolivia vändpunkten i hans liv som tog honom från kriminalitet och droger. Kärleken till en ung boliviansk flicka leder till att han under sin tid som fängslad blir far till en liten tös.


Bilden är lånad här

Jävligt cool!



Här hittar ni denna på Youtube!

Lili Allen gör bra musik, och har ofta ett starkt och tydligt budskap i texterna.



"Friday Night"

Friday night last orders at the pub,
Get in the car and drive to the club,
There's a massive crowd outside so we get in to the queue
It's quarter past 11 now we won't get in till quarter to two.

It's quarter to and we get to the front,
Girl on a guest list dressed like a c***
She asked security to check inside my shoes,
You can play this game with me but you know you're gonna lose.

Looked me up and down,
I don't make a sound,
There's a lesson that I want you to learn,
If you're gonna play with fire then you're gonna get burned,

Don't try and test me cos you'll get reaction,
Another drink and I'm ready for action,
I don't know who you think you are,
But making people scared wont get you very far.

In the club make our way to the bar,
Good dancing love but you should have wore a bra.
Guy on the mike and he's making too much noise,
There's these girls in the corner wanting attention from the boys.

I see these girls and they're shouting through the crowd,
Don't understand why they're being really loud.
They make their way over to me,
They try to push me out the way,
I'll push her back, she looks at me and says,
What you tryna say?

---

---

Foto: CEN/ Europics

"Jag var rädd att han skulle döda mig"

När den äkta mannen kom hem hittade han frun i säng med en älskare. Älskaren tog sig ut genom fönstret och ut på ett luftkonditioneringsaggregat för att undkomma den rasande äkta mannen. Men naken och rädd och hamnade han i stället på en bild som sprider sig över världen i rasande takt.


Så är inledningen på artikeln som jag precis hittade på aftonbladet.se. Uppenbarligen hade den flyende älskaren liten snopp, för så här står det i artikeln:

"– Människor skrattar åt hur jag såg ut naken – men jag vill poängtera att det var en väldigt kall dag, tilllägger Sung Meng."

Något som är bra med att bo i just Frankrike är att de satsar mycket på nationella förmågor, mest eftersom de är ganska usla på engelska här. Vad som är positivt med just det är att musik och allt annat innom media blir mycket mer varierat än hemma. Och det finns mycket bra fransk musik, tro det eller ej! 


Either you like him, or you hate him.

Jag är ingen såndär som brukar kolla på program som typ Idol och Lets Dance och annan sådan skit. Men ikväll hade jag tråkigt och min msn vägrade låta mig prata med de som var online (varför???) så roade jag mig istället lite med youtubande. Där trillade jag över lite Idol klipp, och när jag såg på detta rös jag nästan, så sjukt grym var grabben:




Om Sverige tillåter kan han gå långt. Riktigt långt. Men Idol är ju ett program som styrs mycket av tittarna, tyvärr. Det är ju inte alltid de som sjunger och uppträder bäst, som vinner, nej, det är de som vinner alla fjortisars hjärtan. Nej, alla som ser på Idol är inte fjortisar, men många. Väldigt många. En annan vanligt förekommande grupp Idol tittare är nolifers. Folk som inte har mycket till "irl" (in real life) liv, utan följer all skit som går. Oftast är detta tjejer, skulle jag gissa mig på en ålder skulle det väl hamna mellan 18-30 eller så.

Sedan finns det givetvis andra slags Idol-tittare också. Antar jag.

När jag stod och väntade på bussen från flygplatesn nu i eftermiddag kom det ett par och ställde sig bredvid mig, som tydigen skulle med samma buss. Så frågade de plötsligt om jag ville ha en biljett, de hade lämnat av en kompis och skulle nu åka hemmåt igen, och hade kvar kompisens biljett! Jätte schysst! Flygbussarna kostar 4€, och med de biljetterna kan man åka hur mycket buss eller spårvagn man vill längs rivieran i ett dygn. Så visst tackade jag och tog emot!

Jag var inte sämmre jag än att jag gav bort biljetten när jag gick av spårvagnen. Jag frågade första bästa kvinna om hon ville ha den och visst verkade hon bli lika glad som jag blev när jag fick den.

Detta fick mig att minnas en film jag sett, Pay it forward (skicka vidare). Den rekomenderar jag!

Nu ska vi nana! Har precis sett på Madagascar 2, den var väl rolig, men känns som om de hade idé torka när de gjorde den. Ett lejon som skiljs från sin familj, ska bli kung bla bla bla... känns lite mycket The Lion King över det hela. Och den lilla figuren som blir förföljd av hajen? En liten biroll som är så ful att den blir söt? Råkar ut för trubbel? Känns som ekorren i Ice Age. Bättre film har jag definitivt sett.

Nu blir det till att sova! God natt!

Vem av oss födda på 80-talet minns inte Lili & Susie? Att de nu är aktuella igen gör dem väl ännu mer oförglömliga. Jag minns tydliget ett avsnitt av Disneyklubben där de medverkade. Jag minns till och med att det var Johan Petersson som presenterade dem. Jag var fem år när disneyklubben började sändas, och ungeför 6,5 när de la ner. Jag minns inte Lilis & Susies låtar särskilt väl alls, men jag känner igen Oh mama när jag lyssnar på den.


Disneyklubben och Disneydags var de klart bästa barnprogramen under min uppväxt, de sände i alla fall de absolut bästa tecknade serierna jag minns, Luftens Hjältar, Räddningspatrullen, Darkwing Duck, Duck Tales och Bumbibjörnarna. Jag minns att största favoriten av dem alla för både mig och mina småsyskon var Darkwing Duck. Men den serien minns jag att de lade ner efter att barn hade dödat andra barn i Sverige och framförallt Norge. De tyckte helt enkelt att Darkwing Duck var för våldsamt. Jag och mina syskon blev väldigt besvikna, och tyckte det var löjligt.

"Disneyledningen stoppade den brittiska synthpopduonn Erasure från att i augustii 1992 medverka i Disneyklubben med motiveringen att sångaren Andy Bells öppet homosexuella läggning var "opassande". Så står det på Wikipedias sida om Disneklubben. Tänk vad hemskt fördomsfulla folk är! Tur att detta var för över femton årsedan!

Idag hade Gabriel sovmorgon, till halv två! Detta på grund av att resten av besättningen hade halva dagen ledig. Men Gabriel har vakten i kväll, så han måste vara på båten. Nu ska vi snart äta fukost/lunch. Det blir lite pasta carbonara, något jag vet att Gabriel älskar.

Igår när han kom från Monaco mötte jag upp honom nere vid Riquier, sedan gick vi ner till hamnen och tog varsin kaffe och bara njöt av livet. På vägen tillbaka passade vi på att leta upp den engelska butiken i Nice, och oj vad nöjda vi var när vi gick därifrån! Det visade sig att de hade en hel vägg med hyllor fyllda med begagnade engelska pockets. Vi trodde vi skulle behöva betala runt 3-4 € styck, vilket var delvis rätt. Om man vill köpa en bok kostar det 3 €, men man kan om man vill, även byta in sina gammla mot en ny. Så om man väl äger en pocket är det bara att gå dit och byta när man läst ut den, helt gratis. Så akn man hålla på så! Super bra, och ett smart sett att locka kunder på tror jag!

Jag hade med mig fyra pockets på engelska när jag flyttade hit, vi köpte varsin igår, så nu har vi sex! Jag valde en till med Elizabeth George, Carless in red. Jag gillar henne och har bland annat läst Deception on his mind och With no one as a witness. Vad jag minns har jag aldrig läst någon av hennes böcker på svenska, men de översätter ju ofta titlarna ganska kasst, så jag är inte helt säker. Om en bok är skriven med engelska som originalspråk föredrar jag att läsa den på engelska. Dels för att förbättra min engelska, dels för att engelska är ett mycket rikare språk, det är lättare att hitta en välskriven bok på engelska än en på svenska.