Rewind

Just nu önmskar jag att jag kunfe få låna någon annans huvud för en dag eller två, jag är hiskeligt trött på att ha mitt eget. Det känns som om någon har stoppat in mig i en tvättmaskin och satt centrifugen på högsta varvantalet. Magsjukan verkar ha begett sig någon annan stanns, puh! Jag har lite ångest dock för att jag gav mig ut bland så mycket folk på nyårsafton trotts att jag kännde att jag mådde dåligt, jag akn ju ha smittat hur många som hellst! I och försig trodde jag då att jag bara hade en extrem förkylning med lite slemmhosta på toppen, inte magsjuka. Det uppdagades först morgonen därpå. Men i alla fall, hoppas jga inte smittat någon!

På nyårsaftons morgon mådde jag inte alls bra, jag mådde lite illa men värst var huvudet och hostan. Men jag proppade i mig några alvedon, vilket jag annars brukar undvika så länge jag bara kan. Jag och Pamela (Pampers som Gabriel numera kallar oss (Pamela + Pernilla)åt varsin Ica microfiskgratäng som nyårsmiddag. Vi tänkte slå på stort och tända ett ljus, men tändare som låg närmast var sönder så det hoppade vi över. Vi åt dessutom i omgångar eftersom vi turades om att duscha också. Sedan bar det av hem till mig för finputsningen på min outfit (som var inget utöver det vanliga när man festar) och efter det åkte vi till Groth. Där var vi med alla goa och glada tills efter tolv, då begav vi oss till familjen Molina, eller rättaresagt Vikot Molinas pappas lägenhet. Där var det inte så mycket folk när vi anlände, och jag mådde fortfarande hyfsat bra. Men allt eftersom tiden gick blev det bara mer och mer folk, och jag mådde bara sämre och sämre. Som tur var verkade varken Jennie eller Emma särskilt pigga heller, så vi tillbringade mycket tid i trappan (som man har bekantat sig med förr) med att prata om dittan och dattan. Även Melanie, Jennies och Viktors dotter gav oss den äran att ha henne i våran närvaro stundtals, då hon inte busade, lekte, eller dansade. Jag måste säga att jag är grymt imponerad på hennes tal. Hon verkade prata både mycket och gärna för sin ålder, och detta trotts att hon är tvåspråkig! Inte var det någon särskilt blyg liten dam heller.

Jag vet inte riktigt vad klockan var när man väl kom hem, efter fyra är jag i alla fall säker på. Andrius var rasande på Andreas eftersom han hade lovat att han skulle se till att Andrius fick med sin dator hem på natten, men så blev icke fallet. På nyårsdagen när vi vaknade pratade han om att ta atxi för att hämta hem datorn, och givetvis våra bilar. Istället ställde David/Bruno upp. Resten av de två senaste dagarna har varit lite som i en dimma för mig, därav är heller inag bilder upplagda på internet, eller ens min hårddisk för den delen. Så ha tålamod gott folk! Jag vet att min Facebook brukar vara flitigt besökt efter att jag varit på fest med min kamera.

Gott nytt å nu hoppas vi på ett kanon 2009, och en flytt till Frankrike!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0