Sitter i den fula gräna soffan i vardagsrummet och är helt slutkörd. Helt jäkla slukörd. I morse fick jag mitt efterlängtade samtal, runt halvtiotiden ungefär. Vi pratade lite och hon ville träffa mig. Fattar ni, hon ville träffa mig! Och hon undrade om jag kunde komma till Cathedral Vieille ville runt en timme frammåt. Jag svarade att jag skulle försöka, men att jag kanske behövde mer tid, jag visste ju inte riktigt vart det var hon menade, eller hur man kom dit.

Jag hoppade i alla fall upp ur sängen, slängde i mig frukost och på mig kläder, sedan var det bara att bege sig ut på stan. Efter mycket om och men hittade vi varandra och tog oss mot hennes hem. Där satt vi och pratade en bra stund om allt och inget, hon var från Göteborg visade det sig, och hade till och med släkt i Lilla Edet. Hon känner tydligen Glen också kom vi underfund med, Glen som vi bor ihop med.

Hur som helst så kom vi fram till att jag absolut ville ha jobbet, och hon absolut tyckte jag verkade som rätt person för det. Så nu gott folk, har jag ett jobb!

Jag ska passa hennes lille ettåring, Kyle (om jag inte minns fel, risken finns) medans hon jobbar. Det är fyra fasta dagar i veckan, och inte så värst många timmar per gång, sen kan det självklart tillkomma mer. Kyle var med oss idag, han var e jätte söt liten kille, inte alls blyg heller, tur är väl det. Hennes man är australienare, så han pratar engelska med barnen (jo, hon har två till som jag inte ska se efter då de är på typ dagis eller liknande) och hon pratar svenska med dem. De lär sig franska på dagis. Detta kommer nog bli toppen, tror ni inte det?!

Efter mötet med Camilla och Kyle gav jag mig ut på stan och handlade lite, köpte bland annat en t-shirt till Gabriel som 25års present.