Härom natten kom jag på att jag var hungrig, jag sökte igenom min väldigt tomma kyl och mitt lika tomma skafferi. Sedan var det frysen. Och tamigtusan, längst in bortom all is och alla sommargrönsaker fanns en skrämd liten panpizza. Överlycklig över mitt stora fynd slängde jag mig på saxen, gjorde det där gulliga lilla snittet i förpackningen och la den lilla djupfrysta degklumpen i micron. Hör och häpna, efter två långa minuter var den inte i närheten av färdig. Den fick säkerligen grillas i minst fyra minuter, tills jag gav upp och slukade den med halvsmält ost. Jag har länge trott att mircon sjunger på sista refrängen, men nu är jag väl övertygad. Den är troligen från artonhundrakallt, så det var väl så dax. Men ska man flytta orkar jag inte investera i någon ny.

Kanske borde anmäla den till Antikrundan?